Tack för ni finns!
Passar på att skriva lite här då i pausen på bonde söker fru:) igår klämmde ja fingret i en dörr så nu är ja handikappad! Ja ville bara skrivs att man blir väldigt deprimerad och ja tänker väldigt mycket när det inte går så bra för mina vänner med saker i livet. Jag lider verkligen med dom och mår pissoch tänkersjukt mycket. Det får mig själv att uppskatta de ja har så sjukt mycket. Familjen är underbar och finns alltid där. Vännerna är helt bäst bara dom som alltid finns där och Nickolai älskar ja sjukt mycket mer och mer för varje dag och ja har nog lärt mig lite mer att inte va gnäll kärring. Vi växer ihop känns de som nu :) sen Tusse världens bästa katt <3 älskar er alla
Kommentarer
Trackback
