Nu har ja och min andra hälft vart ute och gått ett spår som vi alltid red innan när vi hade hästar i målsryd. De är verkligen så skönt att vara med Julia för vi tänker så lika och förstår varandra. Så hämta ja saker och lämna saker hos nicko ja kunde hålla mig där att inte börja gråta men så fort ja satte mig i bilen rann tårarna igen. Tur att ja hade förberett me ingen mascara på under fransarna iallfall. Nu är ja hemma igen och måste vänta en timma innan ja ska va me frida och de är ensam tiden som suget mäst även om ja tänker på allt när ja umgås med någon med. Så ja tänkte städa och se om ja får i mig en tugga av nått för magen vill ha mat men så fort ja får in de i munnen vill ja bara spy:/ de känns som det enda jag vill heltiden är att gå ut och gå för luften gör de lite bättre..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0