Tjöt
Sluta läsa om du inte vill läsa tankar och problem! Är det bara jag som
Är en sån människa som vill kämpa för allt och tror att man vill till 100% så kan de funka . Just nu relaterar jag till ett förhållande. Båda måste vilja och då kan allt funka inga ursäkter som vi är så olika, du förstår inte mig. Mm ska förstöra för har du sånna ursäkter vill du inte till 100% jag tror också det är därför jag har så svårta att släppa människor jag haft i mitt liv. Jag vet att jag vill ha dom i mitt liv därför kämpar ja och kämpar och kämpar men när dom visar mig att de inte ger nått till för dom vill inte då ger ja upp och mår så sjukt dåligt. Jag kan inte sova på nätterna jag kan inte sluta tänka på de och låssas vara glad på utsidan men insidan är en riktig röra med allt. Och jag kan inte koncentrera mig, jag kan inte slappna av, jag kan inte ens vara mig själv. Visst jag är "Bara" 22 år men när hitar jag någon som vill kämpa för mig även om allt är i bott? När hittar jag någon som vill kämpa tillsammans med och för mig för att han älskar mig så mycket så han inte vill leva utan mig? Ja vägrar att ge upp den tanken att det finns en sånn människa för mig där ute.
kalla mig emo tycka synd om
Sig själv hanna om ni vill men jag mår skitas av skitar och ja vet inte vart man börjar riktigt och vet inte vad man gör med hjärtat när det snörar sig runt matstrupen så
Man vill spy sen huger en kniv i i sig själv och efter de trycker på bröstet så
Man inte kan andas eller leva vidare. Visst ett slut på ett förhållande ska inte vara allt i livet men just nu är de det för mig. Och många i min omgivning har svårt att förstå att ja mår så dåligt av det. Och innan har han vart den ja kunnat pratat med som också förstått hur illa de känns men när inte ens han finns där längre, när man känner att han lämnat ens sida totalt då vet man att det är dax att gå vidare och sluta må dåligt över någon som inte längre vill vara med en. Men hur kan man bara glömma nått
Man haft så? Hur kan man glömma någon man älskat mäst på jorden? Hur kan man glömma någon som vart den enda man kunnat vara sig själv med och alltid vetat att den ställt upp och funnits där när man behöver stöttas? Hur kan man glömma och ge upp
På sin bästa kärleksvän? Hur kan sånna som vart gifta/ tillsammans flera år bara hitta en ny och kasta iväg allt man haft? Hur kan man bara flörta eller vara med någon annan hur lätt som hellst efter ett förhållande tagit slut? Hur kan du sluta tänka på han/hon som var/är ditt allt bara sådär? Men visst jag har fått de slängt de i ansiktet det är slut! Jag måste gå vidare! Någon som tänker lite samma som jag med detta? Vart finns killen för mig? Varför är aldrig killen jag vill ge allt och föralltid vara med den som vill vara med
Mig föralltid? Och samma med kompisar varför är inte de. Vännen man va likast och kännde att man hade ett speciellt band med varför offrar inte den samma saker för mig som jag för henne? På ett år så blev jag av med två jag velat ha i mitt liv hela livet och jag vet inte hur ja ska gå vidare. Detta är ett nytt år och alla säger att de de blir bättre men jag känner inte så för ja ser inget ljus i detta året tyvär. Och förlåt för ja skriver men inte en jäkel orkar sitta och lyssna på mina tankar och känslor och ja vill inte gråta och visa mig svag. Men varför igentligen? Jag är ju svag nu. Plus att jag börjar känna mig som en riktig bitter fitta inombords, stör mig på många som vart mina bra vänner för att dom inte förstår och betersig som riktiga egon, endel fattar ja inte hur dom tänker, om ja skulle gå ut och supa nu så tror ja att ja hade slagit någon på käften. Som
Sagt ja är helt cp inuti och ja vill inte vara sånnhär . Jag vill vara den glada hanna som såg fram emot saker och tyckte det mästa skulle bli kul. Hon som kunde va glad och possetiv även om andra va svin ich jobbiga. Hon som bara ville slå någon om den behandlat någon hon älska illa.
